35 år gammal är Magnus Olsson lika intensiv i sitt spel. Han är vare sig inte den bäste skridskoåkaren, skytten eller teknikern. Men intensiviteten i hans spel driver på lagkamraterna, så att alla i laget höjer nivån i sitt spel. Samtidigt tröttar han ut motståndarna. Magnus Olsson är verkligen en riktig lagspelare och pådrivare.
Det blev som väntat Edsbyn, som gick till final! Men den 5:e semifinalen började med rena ställningskriget. Mikko Aarni punktmarkerade som i förra matchen Per Hellmyrs. Detta är tydligen inte tillåtet, men ändå så tillåter man det? SAIK:s Linus Pettersson spelade trots att han var både skadad och sjuk. Jag håller inte med Chris Härenstam och Hans Johansson om att detta är modigt. Det är enbart dumt. Men vilken stämning det var i Kyrkan! I början av matchen hördes inte reportrarna. De hörde inte varandra heller. "Zeke" dominerade Sandvikens försvar totalt i början.
Först i 26:e minuten kom matchens första hörna. Direkt på den kom den andra, där Jonas Edling lyckades göra 1-0. Edsbyn är mycket oberäkneliga på hörnor. Det finns så många lösningar! I 35:e minuten lurade de bort hela Sandvikens hörnrus, och 2-0 var ett faktum. Strax efter fick Sandviken ett mål bortdömt pga offside. Sen kom en serie händelser, som förmodligen blir omdiskuterade. Först ramlade Magnus Olsson på sin skridsko. Domaren tyckte det var utvisning, och Sandvikens spelare tyckte det var filmning. Vad som hände därefter visste varken domaren eller TV-bilden. Men på något sätt hämnar Patrik Nilsson "filmningen". Strax efter åker Patrik Nilsson på en smäll. De båda tränarna agerar klokt, och plockar ut både Magnus Olsson och Patrik Nilsson på avbytarbänken. Hans Johansson kommenterade:
- Det gäller att spela med huvudet upp, istället för under armarna!
Första halvleken avslutades sen med många fasthållningar. Edsbyn drog faktiskt ner på tempot, trots att de var 2 man mer.
Andra halvlek började som den första; alltså var det ställningskrig. Efter en kvart skruvade Edsbyn upp tempot, och Sandviken hann helt enkelt inte med. I 60:e minuten hade Hans Åström öppet mål, men stoppades av Alexander Driagin. 7 minuter senare kom Magnus Olsson i friläge, men Joel Othén gjorde en otrolig räddning. Minuten efter hade dock Othén lite otur, när Jonas Edling "rann igenom" och fick bollen mellan benen på SAIK:s målvakt. Direkt efter hittade Hans Andersson Magnus Olsson med en fantastisk passning över hela banan. Denna gång gjorde Magnus Olsson inget misstag, och plötsligt var det 4-0. Per Hellmyrs svarade 5 minuter senare för matchens prestation med en mycket vacker genomåkning. Sandvikens försvarare såg ut att stå stilla, när han slalomkörde förbi och satte 5-0. I 81:a minuten föll Niklas Spångberg väldigt lätt inom Edsbyns straffområde. Domaren tyckte nog synd om honom, och blåste straff. Skyttekungen Patrik Nilsson gjorde sitt 80:e mål för året. Sen chansade Sandviken vilt, och fick press på Edsbyn. Daniel Berlin fick på ett kanonskott i ribban. I 84:e minuten gjorde Stefan Andersson 5-2 efter att Edsbyn visat upp rena hönsburen i försvaret. Men på en kontring kunde Hans Åström göra 6-2.
Edsbyn är alltså åter igen i final! 3.547 åskådare var på plats. Det är inte dåligt i en ort där det bor ca. 5.000 innevånare.
Många olyckskorpar kraxade i höstas angående Edsbyn. Storhetstiden var förbi. Förlusterna av Kimmo Huotelin, Daniel Andersson, Patrik Rönnqvist, Daniel Liw och Per Hellmyrs skulle bli ödesdigra. Men Per Hellmyrs ändrade sig och Hans Åström flyttade från Bollnäs. Edsbyn är ett givet finallag! Laget består fortfarande av många spelare, som själva kan avgöra en match. Fördelen av egen hall gör, att de också kan träna spelsituationer i en helt annan omfattning än konkurrenterna.
Att utse vem som är Edsbyns viktigaste spelare är inte lätt. Per Hellmyrs är den enskilt skickligaste, men Magnus Olsson är kämpen som hela tiden fåg laget med sig. Öknamnet "Kuben" har han fått pga sin kroppsform, som ger honom låg tyngdpunkt. Med denna tillsammans med mycket god bollkontroll blir han mycket svåråtkomlig för motståndarna. Per Hellmyrs är eleganten, som ur svåra situationer kan hitta avgörande passningar. Denna säsong har han svarat för 25 målgivande passningar hittills. Dessutom har han med åren blivit en duktig skytt.
Framåt har Edsbyn 2 riktigt duktiga skyttar. Det är bara Patrik Nilsson i Sandviken, som har gjort fler mål än Jonas Edling 38 och Joakim Hedqvist 37.
Sveriges näst bäste målvakt Anders Svensson går heller inte av för hackor. Han kan med otroliga räddningar vinna matcher åt Edsbyn. Det vet bl.a. Hammarby om.
Det som möjligtvis kan hota Edsbyns 4:e SM-guld på raken, är en viss mättnad. Sandviken verkar väldigt hungriga i år.
Magnus är kämpen som aldrig ger upp. Smeknamnet "Kubiken" syftar till att han är så kort och kraftig. Men detta ger honom en balans, som få bandyspelare har. Magnus är en typisk "vattenbärare", som tar på sig mycket arbete för att ge sina lagkamrater möjligheter. Han kommer inte själv att avgöra finalen, men han kommer att med sitt understöd se till att hans lagkamrater kan avgöra.
