Bandyportföljen talar ut

Hej! Jag lever som bandyportfölj i vår familj. Familjen utöver mig själv består av husse och matte. Matte gav mig i julklapp till husse 1989. På annandag jul upplevde jag sen min första bandymatch; derby mellan Vetlanda och Nässjö. Husse brukar klappa på mig, och säga att den här portföljen har sett många bandymatcher i sina dar.

Men då ljuger husse! Stolt brukar han visa upp mig på vägen till och från bandyplanen. Men när det är dags för spel, placerar han mig på marken. Sen ställer han sig framför, så jag inte har chans att se ett dugg. Är det fasoner, det ? I pausen duger jag igen. Då öppnar han mig och tar fram termosen med bandykaffe. Husse påstår att bandykaffe inte har ett dugg med alkohol att göra.

Men då ljuger husse! Jag vet nog att minst 1/3 är ren sprit, som han hällt i. Om någon kallar husses dryck för kaffekask, blir han upprörd. Bandykaffe har med kultur att göra, säger han. Var han nu fått det ifrån? Ibland spiller han ut den där smörjan, så jag blir blöt och luktar illa. Inte är det kultur! Husse säger att han är väldigt objektiv, när han ser på bandy.

Men då ljuger husse! Det har jag förstått, när jag jämfört hans kommentarer med de sportsidor, som han ibland stoppar ner i mig. När han blir upprörd, får man se upp. Då är det lätt att man får sig en spark. Det är minsann inte så kul att stå där på läktaren bland alla fötter, som när som helst kan sparka till en. Igår förlorade Hammarby mot Västerås. Husse påstår att han inte bryr sig om det, och att livet går vidare ändå.

Men då ljuger husse! Med hängande huvud och tunga steg går han nu omkring och muttrar om en lång, hemskt varm sommar och längtan till november. Själv tycker jag att det ska bli skönt att vila några månader ihop med de andra överblivna väskorna i vår bänk.